Kära dagbok.
Jag känner att det är min plikt att ge ifrån mig ett livstecken. Särskilt som jag förstått att bilolyckan strax utanför Sunne blev en riksnyhet, och jag vill inte att någon ska behöva oroa sig i onödan.
Vi lever alltså, och vi frodas också får man väl säga. Idag och igår har Värmland bjudit på +20 grader och sol, vilket fört med sig röd näsa och ostädat hem för min del. Nytvättade bilar för Bengtis del.
Vi hörs igen, snartare den här gången hoppas jag!
Hejdå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar