Hösten är här!

Kära dagbok.

Överallt läser jag att hösten är här.

Jag brukar alltid motarbeta hösten in i det längsta.
Skjuta bort höstpaniken och tänka att "Jo jo, men September kan minsann också bli fint. Jag minns en ölnatta ute på Hässelgärdet. Det var minsann den varmaste helgen på hela sommaren!" Och så går hela Augusti och September och indiansommaren eller brittsommaren eller vad sån där sommar nu kallas lyser med sin frånvaro.

I år har jag bestämt mig för att göra tvärtom. Jag ska omfamna hösten.
Jag ska omfamna faktumet att man kan klä sig snyggt, att man kan sitta inne en hel dag och att flugorna går i ide (Visserligen på vår vind, men ändå. De får hellre vara där än i köket.).
Jag ska göra mitt bästa för att se det mysiga i att tända ljus, dricka te och se på film.
Jag ska uppskatta att det är mörkt på kvällarna, att man slipper svettas på dagarna samt att komma in i rutiner.
Jag ska fokusera på att whisky smakar bättre när det är kallt ute och att Top Model snart börjar igen.
Jag ska omfamna det faktum att vårt nya liv börjar imorgon. Då går vi in i vår långsiktiga "det var såhär livet som föräldrar blev - fas".
Det innebär att vi klurat ut ett sätt att jobba på som innebär att vi kan ha Lillan hemma ett bra tag till utan att för den skull behöva sälja huset, svälta ihjäl eller ha trasiga kläder.
Detta bygger på minituös planering och om minsta lilla oväntade grej händer så rasar allt.

Åh, vilken spännande höst det ska bli!

Hejdå!